From magnus at nilssonproduktion.se Mon Jul 5 11:36:40 2021 From: magnus at nilssonproduktion.se (magnus at nilssonproduktion.se) Date: Mon, 05 Jul 2021 11:36:40 +0200 Subject: [flygochklimat] =?utf-8?q?ICAOs_milj=C3=B6kommitt=C3=A9=3A_Minsk?= =?utf-8?q?at_flygande_betyder_inga_kompensationskrav_under_CORSIA_p=C3=A5?= =?utf-8?q?_bra_l=C3=A4nge?= Message-ID: Hej! CAEP, ICAOs miljökommitté har gjort uppdaterade post-COVID-prognoser för det internationella flygets CO2-utsläpp. https://www.icao.int/environmental-protection/CORSIA/Documents/CAEP_Update%20COVID-19%20impact%20analyses.pdf Som framgår beräknas utsläppen från det internationella flyget 2020 ha varit 54 procent lägre än 2019 (bild 7). Nedgången får effekter på hur mycket utsläppskompensationsåtgärder den internationella flygtrafiken måste ta på sig under ICAOs utsläppskompensationssystem CORSIA. Baslinjen i systemet är egentligen snittutsläppet 2019-2020, men med anledning av pandemin beslöt ICAOs råd (valt vid organisationens kongress 2019) i juni förra året att baslinjen under "pilotfasen" 2021-2023 istället ska vara utsläppet 2019. Därmed hamnade baslinjen högre än om snittet 2019-2020 utnyttjats, vilket sin tur minskar sannolikheten för att flygbolagen alls ska behöva betala några kompensationsåtgärder för utsläpp under pilotfasen. Hur det blir efter 2023 är oklart. Det beslut som togs för ett år sedan berörde endast pilotfasen 2021-23. För tiden bortom 2023 (2024 till 2035, då CORSIA enligt nuvarande beslut upphör) gäller fortfarande snittutsläppet 2019-2020 som baslinje, men frågan om baslinje kommer att hanteras vid ICAOs kongress 2022, och då lär starka krafter verka för att att man permanentar 2019 som baslinje. Av bild 8 framgår att under pilotfasen 2021-2023 så kommer de utsläpp som berörs av CORSIA (utsläpp från flyg mellan två länder - "internationell trafik") inte ens vid en snabb återhämtning att överstiga utsläppet 2019 förrän tidigast 2023, vilket betyder att det är näst intill bergsäkert att flygindustrin INTE kommer att behöva köpa några kompensationskrediter alls för utsläppen under 2021-2023 (kompensationskravet relateras till snittutsläppet under de tre åren). Av bild 9 och framåt framgår hur stora de totala kompensationskraven fram till 2035 väntas bli vid olika scenarier Om baslinjen 2019 permanentas bortom 2023 så kommer kompensationskraven att fortsatt bli mycket måttliga. Vid långsam återhämtning väntas utsläppen först 2029 nå upp till 2019 års nivå, dvs inga kompensationskrav skulle att uppträda förrän tidigast bortom decennieskiftet. Ökar flygtrafiken snabbare, krävs kompensation tidigare. Beroende på scenarier beräknas de samlade kompensationskraven, om baslinje 2019 blir permanent, t o m 2035 bli mellan 230 och 1700 miljoner ton CO2 (beroende på hur hastigt flygtrafiken tillväxer). Om nuvarande beslut ligger fast, dvs att baslinjen fr o m 2024 blir snittet 2019-2020, ökar kompensationskraven till mellan 1600 och 3200 miljoner ton. Val av baslinje samt flygets tillväxttakt kommer att slå igenom på priset på kompensationsenheter. Fram till 2026 spår CAEP en maximal ökning till 15 dollar per ton 2026 (kan jämföras med att utsläppsrätterna inom EUs utsläppshandel för närvarande kostar strax under 60 euro per ton, nästan fem gånger mera). Oavsett prisutveckling beräknas CORSIAs påverkan på flygbolagens kostnader bli helt marginell (bild 20). Om EU gör allvar av planerna på att införa obligatorisk inblandning av "sustainable aviation fuels" vid alla flygplatser inom EES, kommer detta att minska kompensationskraven inom hela CORSIA, vilket ytterligare lär sänka priserna på kompensationsenheter. Magnus Nilsson Miljökonsult, forskare, klimatpolitisk analytiker Magnus Nilsson Produktion, c/o Context, Kungsgatan 84, 112 27 Stockholm Tfn. +46-(0)708-99 66 88 magnus at nilssonproduktion.se magnus at context.nu www.nilssonproduktion.se [1] www.context.nu [2] Välkommen att läsa och kommentera det jag skriver på Klimat- och naturvårdsbloggen [3] "If the transition will not be just, there will just be no transition." Frans Timmermanns, EUs klimatkommissionär Links: ------ [1] http://www.nilssonproduktion.se [2] http://www.context.nu [3] http://www.nilssonproduktion.se/bloggen/ -------------- next part -------------- En HTML-bilaga skiljdes ut... URL: From jim.werngren at folkhalsomyndigheten.se Mon Jul 5 11:52:07 2021 From: jim.werngren at folkhalsomyndigheten.se (Jim Werngren) Date: Mon, 5 Jul 2021 09:52:07 +0000 Subject: [flygochklimat] =?utf-8?q?ICAOs_milj=C3=B6kommitt=C3=A9=3A_Minsk?= =?utf-8?q?at_flygande_betyder_inga_kompensationskrav_under_CORSIA_p=C3=A5?= =?utf-8?q?_bra_l=C3=A4nge?= In-Reply-To: References: Message-ID: Det är så surrealistiskt att det pratas om flygets ?återhämtning? och ?ökning? eftersom detta inte alls finns på kartan när vi nu snabbt går mot 1,5 graders global temperaturökning. Vi närmar oss ju obönhörligen den punkten då i princip allt flyg kommer att behöva upphöra, med undantag det mest nödvändiga beredskapsflyget och möjligtvis visst el-flyg. Så diskussioner om baslinjer och ?kompensationskrediter blir ju ganska så irrelevanta i sammanhanget. /Jim Från: flygochklimat För magnus at nilssonproduktion.se Skickat: den 5 juli 2021 11:37 Till: flygochklimat at lists.chalmers.se Ämne: [flygochklimat] ICAOs miljökommitté: Minskat flygande betyder inga kompensationskrav under CORSIA på bra länge Hej! CAEP, ICAOs miljökommitté har gjort uppdaterade post-COVID-prognoser för det internationella flygets CO2-utsläpp. https://www.icao.int/environmental-protection/CORSIA/Documents/CAEP_Update%20COVID-19%20impact%20analyses.pdf Som framgår beräknas utsläppen från det internationella flyget 2020 ha varit 54 procent lägre än 2019 (bild 7). Nedgången får effekter på hur mycket utsläppskompensationsåtgärder den internationella flygtrafiken måste ta på sig under ICAOs utsläppskompensationssystem CORSIA. Baslinjen i systemet är egentligen snittutsläppet 2019-2020, men med anledning av pandemin beslöt ICAOs råd (valt vid organisationens kongress 2019) i juni förra året att baslinjen under "pilotfasen" 2021-2023 istället ska vara utsläppet 2019. Därmed hamnade baslinjen högre än om snittet 2019-2020 utnyttjats, vilket sin tur minskar sannolikheten för att flygbolagen alls ska behöva betala några kompensationsåtgärder för utsläpp under pilotfasen. Hur det blir efter 2023 är oklart. Det beslut som togs för ett år sedan berörde endast pilotfasen 2021-23. För tiden bortom 2023 (2024 till 2035, då CORSIA enligt nuvarande beslut upphör) gäller fortfarande snittutsläppet 2019-2020 som baslinje, men frågan om baslinje kommer att hanteras vid ICAOs kongress 2022, och då lär starka krafter verka för att att man permanentar 2019 som baslinje. Av bild 8 framgår att under pilotfasen 2021-2023 så kommer de utsläpp som berörs av CORSIA (utsläpp från flyg mellan två länder - "internationell trafik") inte ens vid en snabb återhämtning att överstiga utsläppet 2019 förrän tidigast 2023, vilket betyder att det är näst intill bergsäkert att flygindustrin INTE kommer att behöva köpa några kompensationskrediter alls för utsläppen under 2021-2023 (kompensationskravet relateras till snittutsläppet under de tre åren). Av bild 9 och framåt framgår hur stora de totala kompensationskraven fram till 2035 väntas bli vid olika scenarier Om baslinjen 2019 permanentas bortom 2023 så kommer kompensationskraven att fortsatt bli mycket måttliga. Vid långsam återhämtning väntas utsläppen först 2029 nå upp till 2019 års nivå, dvs inga kompensationskrav skulle att uppträda förrän tidigast bortom decennieskiftet. Ökar flygtrafiken snabbare, krävs kompensation tidigare. Beroende på scenarier beräknas de samlade kompensationskraven, om baslinje 2019 blir permanent, t o m 2035 bli mellan 230 och 1700 miljoner ton CO2 (beroende på hur hastigt flygtrafiken tillväxer). Om nuvarande beslut ligger fast, dvs att baslinjen fr o m 2024 blir snittet 2019-2020, ökar kompensationskraven till mellan 1600 och 3200 miljoner ton. Val av baslinje samt flygets tillväxttakt kommer att slå igenom på priset på kompensationsenheter. Fram till 2026 spår CAEP en maximal ökning till 15 dollar per ton 2026 (kan jämföras med att utsläppsrätterna inom EUs utsläppshandel för närvarande kostar strax under 60 euro per ton, nästan fem gånger mera). Oavsett prisutveckling beräknas CORSIAs påverkan på flygbolagens kostnader bli helt marginell (bild 20). Om EU gör allvar av planerna på att införa obligatorisk inblandning av "sustainable aviation fuels" vid alla flygplatser inom EES, kommer detta att minska kompensationskraven inom hela CORSIA, vilket ytterligare lär sänka priserna på kompensationsenheter. Magnus Nilsson Miljökonsult, forskare, klimatpolitisk analytiker Magnus Nilsson Produktion, c/o Context, Kungsgatan 84, 112 27 Stockholm Tfn. +46-(0)708-99 66 88 magnus at nilssonproduktion.se magnus at context.nu www.nilssonproduktion.se www.context.nu Välkommen att läsa och kommentera det jag skriver på Klimat- och naturvårdsbloggen ?If the transition will not be just, there will just be no transition.? Frans Timmermanns, EUs klimatkommissionär -------------- next part -------------- En HTML-bilaga skiljdes ut... URL: From Marydav212 at gmail.com Thu Jul 29 20:34:21 2021 From: Marydav212 at gmail.com (Mary David) Date: Thu, 29 Jul 2021 18:34:21 +0000 Subject: [flygochklimat] Hi Message-ID: -- Hälsningar, Jag heter Mary, jag hoppas att du mår bra och allt går bra med dig. Jag vill veta mer om dig, vänligen svara så snart du har fått mitt meddelande. Tacka -------------- next part -------------- En HTML-bilaga skiljdes ut... URL: